Blommorna ånyo, Wågöwunt döh!
Senast på Äskeskär var det de högoktaniga växterna femfingerört och backnejlika som hade strålkastarskenet på sig. Nu stundar en liten tid, relativt kort sådan, då gulkämpen också ska ha lite uppmärksamhet.
Jomen jag sprang wågöwunt för att hitta blommorna. Men förgäves, trots mitt lugna 7mintempo. För övrigt rekommenderas löparrundan på knappa halvmilen wågöwunt.
Gulkämpen blommar under högsäsong men samtidigt är blommorna oansenliga kunde jag läsa mig till. Nja de där blommorna är kanske inte så enkla att hitta tänkte jag lite lätt nedstämd efter löparrundan. Eller inte nestämd kanske men vadå. Oansenliga blommor är heller inget riktmärke. Blommorna, jag menar såklart gulkämparna. Gulkämpar, vilket namn! Det där måste vi nog återkomma till. Gulkämpar växer huvudsakligen på havsstrandängar där den tillhör karaktärsväxterna.
Den växer i täta tuvor och har smalt jämnbreda, köttiga, ofta fläckiga blad.
Djur som betar längs havsstränder tycker om växten som smakar salt. Medicinskt har den använts som lindrande medel vid olika magbesvär.
Just det, jag glömde en detalj förresten. Det ska vara gott om gulkämpe(plantago maritima) på Rågö, har jag läst.
