omegan.blogg.se

Den blågula fanan har i modern tid fått en ganska styvmoderlig behandling. Kanske är botten nådd i den frågan och trenden pekar nu mer mot en renässans för den kära gamla flaggan. Därmed blir det läge att sätta punkt kring det innan vi riskerar att hamna i ett politiskt tjafs som så det ofta blir. Istället går vi över till båtkulturen. Den känns så mycket mer intressant i sammanhanget. Och jädrar va fin den blir då, flaggan. När den är i sitt rätta element, det vill säga på aktern av en segelbåt, gör den sig ganska bra. Man får en helt annan känsla för nationen, naturen, flaggan och  kulturen.

Hur flaggar man på rätt sätt? Är det noga med rutiner och ritualer i den frågan? Nja det där gör man såklart som man vill. Spektrat är stort, från den lojaste som knappast bryr sig  till millimeterbesättningen som tar fasta på bestyrelsen för Svenska flaggans dags allmänna råd och står i givakt samt ordnar med kanonsalut.

”Bestyrelsen för Svenska flaggans dag gav ut rekommendationer som man bör följa och som grundar sig på försvarets bestämmelser, lång tradition, internationella flaggningsseder och den allmänna uppfattningen av flaggan som aktad nationell symbol.

• Från 1 mars till och med 31 oktober hissas flaggan klockan 08.00
• Från 1 november till och med 28(29) februari hissas flaggan klockan 09.00.
• Samtliga årets dagar halas flaggan ned vid solnedgången, senast klockan 21.00.
• Om flaggan är belyst får den vara hissad efter solens nedgång.

Formalismen skall dock inte gå så långt att flaggning uteblir. Att hala ned flaggan för natten visar respekt och vördnad för vår nationella symbol.

Flaggan skall behandlas med respekt. Den skall hissas ordentligt i topp mot flaggstångsknoppen med flagglinan sträckt. Endast en flagga får hissas på varje stång. Flaggan skall vara hel och ren och med färgerna i behåll. Om en flagga inte längre är i användbar skick, bör den värdigt brännas eller lämnas till flaggtillverkaren för destruktion och absolut inte lämnas till soporna.”

Nåja vi håller det enkelt, klockslagen är alltid de samma. 8.00 prick en sommarmorgon ska nationsflaggan i aktern sättas. 21.00 på kvällen ska den halas, inget konstigt alls med det. Det råder absolut ingen fara om du missar någon gång, det ska ingen bli ledsen för. Utan istället kan du glädjas om du någon gång under sommaren råkar vara någorlunda rätt ute i tid och kanske endast missar med en kvart eller halvtimma. Så kan det nog bli för min del. Och ett worstcasescenario skulle kunna vara att fanan får hänga och dingla även nattetid. Det har hänt förr och är ganska praktiskt då man slipper sätta den på morgonen. Vidare så slipper man ju även klä sig reglementsenligt och kan bara lufsa upp i sittbrunnen endast iklädd kalsonger. Fanan är ju redan hissad!

 

 

 

 

Den sista Maxusbilden för den här gången är 
en som varit ute på Atlanten och testat det lite
 hårdare offshoreklimatet. Det är väl kanske inte
 tanken med den här båtmodellen. Men 
som vanligt så hyllat man den egna båten inget
 fel i det. Hur som helst här kommer omdömet
 från Maxusoffshoreseglaren;

"Tio timmar senare satt jag vid rodret under 
vakt, och vindmätaren visade upp till 
50 knops vind. Den etablerade vinden
 var inte mindre än 45 knop.
 Fog i luften, regn och vattenstänk begränsade
 sikten till 20 meter. Brave Puffin under försegel
 gick för fullt mot vinden och gjorde 3,5 till 5 knop.
 Båten accelererade kraftigt efter att ha passerat 
vågtoppen. Om någon säger att småbåtar inte
har några fördelar i en storm är det lika med att
han saknar erfarenhet av segling i småbåtar. 
Säger inte att varje liten segelbåt är bra att 
segla under dessa förhållanden. Säger inte
heller att varje stor yacht 
är lämpad för uppgiften. 
Kapabla yachter är ordentligt förberedda, 
och storleken har ingenting 
att göra med det."

 Jag kommer ihåg en skurning med Låkas och Andersson runt 08 eller 09 kanske. Vi va inte klara för sjön men det rådde sjösättning av båtar hela dagen runt omkring oss med den stora kranbilen. RJ;n åkte i plurret på fm. Och sedan efter lunch när vi intog energidryck i sittbrunnen lyftes ytterligare en Chiquita i skyn över oss.

Andersson ; "va fan den där båten har man ju redan sjösatt en gång!" hahah ganska roligt faktiskt.

 

Den perfekta båten att måla banangul och döpa till chiquita med rätt logga och allt är faktiskt ifbåten. Jag har själv seglat if två somrar och vill inte skita ned if;n. Gillar verkligen designen men studerar man den närmare så är det inte alls lika vackert längre. Ser ni vilken utomordentlig bananbåt det är;

 

 Sälen söker sig hela vägen in till bryggorna. Fiskmåsen är ej road av det besöket

Läste intressant forskning om sälens morrhår. Man lät en tam säl vid namn Henry bära ögonbindel och hörselkåpor vid experimentet. Sälen tränades för att trycka på knappar som representerade olika typer av strömvirvlar i vattnet. Man gjorde sedan strömvirvlar i vattnet med hjälp av paddlar av olika storlek och form. Trots att Henry var både döv och blind kunde han med sina morrhår avgöra strömvirvelns typ, och trycka på rätt knapp. Jodå så att när sälen jagar fisk använder den i huvudsak sina morrhår för att lokalisera sitt byte. För kännedom.