Sladö Askar
Linne' besökte platsen och kommenterade askarna redan på den tiden. Man vill gärna veta mer om Linne's spaningar där.
Märkligt att asken mår så bra där långt ut i havet. Blåsigt brukar det vara därute och inte som vid tillfället då fotot togs ca 2m/s.
Den har använts som sjömärke redan 1640, finns det anteckningar om. Medelåldern för en ask är 200 år så den där gammelasken som har dubblat livslängden måste ha hittat den rätta källådern i stengrytet. Asken är spännande då den är sist av alla på
våren men först på hösten. Ja exakt, med löven. Och lövet jo det har 300 klyvöppningarna per kvadratmillimeter. Man tror knappt att det är sant. Kan det hänga ihop med den korta produktionsperioden? Det får bli min spaning i väntan på
Linne's. Den här lille rackaren ser man ibland i närheten av Askarna.
Apollofjärilen i gasutbytessamverkan med Asklövet.
Om ni är på Hasselö så är det värt allt besvär att vandra ut till udden och spana ut över havet och askarna.
Sist men inte minst för att återkomma till Linne's svunna tider. Asklövet var en slags bantningmedicin på 1700-talet då de lärde skrev;
"the som äro mycket fete och orörlige kunna taga tre Bladh af Ask och doppa i vin, äta thet hwar Morgon fastande så blifwa de smale och wige af sig igen"
