Publicerad 2024-04-26 15:00:00 i Segelbåtsfix,
Ja där satt den. Jag hade tidigare en tradition med omega28:an att lägga ut på sociala medier när vindexen var på plats. För kännedom, som jag sa. Ganska trevligt faktiskt men det kom av sig och inget varar för evigt som bekant.
Undrar hur många som har för vana att ta sönder sina vindexar under på- och avmastning. Jag hade nog en period av 4-5 år då jag förbrukade en vindex varje år. Minns ett år när jag särskilt tänkte på vindexen och det var upptagning. Båten var
på plats på land och kranföraren hade bara att ta hem slingen men såklart fladdrade den till och touchade sönder vindexen. Nu på senare tid har det varit lite lugnare på den där fronten. Kommer också ihåg en sommar när jag av någon anledning
inte hade någon vindex. Förmodligen för att den gått sönder och ingen ny införskaffats är nog en rimlig gissning. Det va inte så lyckat för seglingsupplevelsen då man ständigt böjde nacken för att glo mot masttoppen. Förgäves varenda gång.
En prylgalen seglarvän till mig har köpt ett trådlöst vindinstrument kopplat till gps. Han har en föreställning om att inte just behöva göra den där nackböjarmanövern. Mitt tips för att det ska bli verklighet blir nog att skruva bort vindexen i så
fall. Osäkert om det räcker så. Reflexer är svårt att jobba bort.
Uppe i masttoppen bjuds det på fina vyer. Vad sägs om det här perspektivet på en Omega28;
Vilka härliga former den har, Omega28:an.
Publicerad 2024-04-19 15:49:32 i Segling,
Efter att ha styrt upp onsdagsseglingarna under 10 år känns det bra att nu sätt punkt för det. Skoj har det varit men inget varar för evigt. Nu kanske jag istället får vara med och kappsegla för första gången under mina 25 år med segling!?
Det blåste inte speciellt mycket onsdagen den 26 augusti 2020.
Publicerad 2024-04-12 15:00:00 i Segling,
Resan är målet heter det. Det stämmer så bra med segling. Ibland vill man förflytta sig så mycket som möjligt då det kan hända att man drabbas av lite adhd-segling. Det spelar ingen roll för det är i alla fall resan som är målet. Man har oändligt
med möjligheter och det gäller bara att trigga igång fantasin. Den där rutten när jag förflyttade mig endast en distans på ca 3 tim var nog sommarens hödpunkt.
Publicerad 2024-04-05 16:00:00 i Kulturhistoria,
Ja så har det blivit dags för giganten och grundaren till Kryssarklubben som för övrigt firade 100 år ifjol. Sven Grenander jobbade som lärare på Västerviks gymnasium nuvarande Ellen Keyskolan. Sven utbildade även många inom segling och hade han
fått bestämma så vore det nog ett eget undervisningsämne som det för övrigt är i en del kommuner i fd östtyskland. Men hur fick han sitt seglingsintresse?
Jo det var med brodern Max som på morfaderns egendom Runstorp vid Roxens norra strand. Närheten till vatten och tillgång till båtar gav tidigt pojkarna intresse för segling. Bröderna hade tillåtelse att använda roddbåtarna som fanns på egendomen bara
de inte begav sig utanför egendomens halvmillånga strands vassar, något pojkarna tydligen lätt glömde när de kommit utom synhåll från bryggan. Här är en bild på de båda gossarna;
När Sven var i tio-elvaårsåldern började intresset för segling begynna då pojkarna kom på att de lättare kunde ta sig till det badhus beläget dryga kilometern öster om bryggan, där de ett par timmar dagligen befanns sig, om de använde en båtshake
som mast och riggade denna med ett badlakan. Sommaren 1892 beställde pojkarna i hemlighet ett segel från en segelmakare i Norrköping. Våren 1895 hade bröderna lyckats övertyga föräldrarna att det var mindre farligt att segla med en riktig segelbåt
än med roddbåtarna. För sina besparingar på 500 kronor inköptes en 24 fots halvdäckad båt: "Ceres", byggd 1888 på Heggblads varv i Norrköping. Den var ursprungligen avsedd för kappsegling på Bråviken för varvsägarens egen räkning och hade vunnit
ett tjugotal priser, men eftersom båtarna utvecklades och nya modeller tillkom minskade de framtida vinstmöjligheterna, varför han sålde båten.
Den 3 juni 1895 låg så Ceres för ankar utanför Runstorps brygga, brödernas första riktiga segelbåt. Ja på den vägen är det och resten är historia.
30 år senare hade Sven kryssat runt en hel del. Vid den tiden drog han igång kryssarklubben och ovan ser vi klubbens första årsbok. Kryssarklubben är för övrigt en mycket trevlig klubb som också ger ut Sveriges bästa tidsskrift, På Kryss.
Publicerad 2024-04-02 09:00:26 i Allmänt,
En halvrisig sommar fick vi uppleva ifjol. Ska den följas upp av en ännu sämre innan det blir bättre? Det ser ut som det ska bli en regnig sommar för så där högt upp i träden är ovanligt att skatorna bygger bo;
Publicerad 2024-03-29 14:00:00 i Allmänt,
Vilket husdjur ska man ta med sig ombord? Råttan är ju alltid med, jag menar skotråttan. En vän till mig hade med sig en råtta på många och långa seglatser blev han varse lite retroaktivt, men det är en annan historia. Jag håller mig till spindlar, framförallt
korsspindlar. Det är inte så dumt, jag minns speciellt en som höll mig sällskap till Öland med hydran. Hen var så fin och jobbade i gardinen precis en linjal framför fejjan på mig när det var dags att slagga in samtidigt som p1 malde på. Ja det var
tider det och vi kommer alltid vara vänner.
Nu ska vi röna ut lite vilka husdjur som är ok att ha med ombord.Man har sett många båtar med hund.
En kanin går utmärkt att ha med om den har flytväst vill säga.
Kattbåtar är inte lika vanligt.
En höna kanske inte är så dumt.
Här har vi med minst ett svin på båten.
Det funkar säkert.
Med en eller som i det här fallet två sälar så blir det inte bra. Så släpp den tanken.
Inte heller en häst är bra, se själv;
Det är alldeles för besvärligt att få den ombord som ni ser på bilden. Att sedan baxa in den i ruffen är jobbigt det med.
Publicerad 2024-03-22 14:00:00 i Kulturhistoria,
Vilket härligt gäng med lotsar!
Nja jo lite suddigt kanske men det är ändå ett foto taget för mer än 100 år sedan om min forskning stämmer. Vt efterfrågar info om när fotot är taget men tror att bilden är från 1930 och killen till vänster är Nils Juhlin. Nils Juhlin föddes 1888 och
han började sedan som lots 1907. På bilden ser han ut att vara drygt 20 år vilket innebär att det bör utspela sig på 1910-talet. Jag hade förmånen att träffa honom en del i slutet av 80-talet. Vi hade många fina pratstunder och han
var sådär härligt tjurigt gubbrolig. Jag har dock svårt att förstå att han närmade sig 100 år när det begav sig. Lite oklart känns det och jag måste nog kolla upp det där.
Men oavsett vilken utveckling sedan de där grabbarna på bilden lotsade. Tänk om de hade fått kännedom om dagens teknik med gps i telefon osv och vad det hade fört med sig för deras yrke. Nja förresten nu när jag tänker på Nils så hade han nog
varit skeptisk och långt ifrån imponerad. Inget att lita på hade han sagt.
Men vilken dramatik det var på den tiden. Eventuellt hade Nils precis börjat sin yrkeskarriär när detta inträffade;
Publicerad 2024-03-15 14:00:23 i Segelbåtsfix,
Alltså Volvo Pentas lilla offeranod VPD1-20 till en kostnad av 478kr förbrukas på en sommar. Snacka om förbrukningsmaterial! Den kan inte väga många gram.
Vi har en månadskostnad på hela 40kr. Ska det vara såhär? Var är Sverker Olofsson!? Hallå ska det vara på det här sättet? som han sa , den gode Sverker. Och så har jag en vanlig kort axelanod i zink också men den klarar sig i hela två säsonger och kostar endast 85kr så det är inte så mycket att gapa om.
När metaller såsom propellern hamnar i vatten, börjar materialens elektroner att vandra mellan varandra. Enkelt sagt bildas ett mycket svagt batteri, vilket innebär att den oädlaste metallen så småningom kommer att ätas upp. Vid anoden sker alltså oxidationen och det flödar iväg elektroner. Varvid atomer offras för att övergå i jonform. Så att en offeranod är en anod som offras.
I spänningsserien ser vi närapå fyra gångers skillnad mellan zink och magnesium i elektronegativitet. Det är inte så konstigt att min vp anod i magnesium förbrukas på en sommar medan zinken lämnas i ograverat skick. Eller kanske inte helt ograverad
men ändå. I regionen har vi en big rostskydds- och epoxibehandlad järnköl också i sammanhanget. Jo men det kan nog vara värt 40kr/mån om min järnköl får vara i fred vilket verkar vara fallet. Endast en rostprick eller två blir det per sommar
Galvaniska strömmar kan uppstå ex om en gammal cykel som ligger på botten under båten bidrar till ökad elektronvandring, likaså om båtgrannarna har landström inkopplat till sina båtar.
Beroende på vilket slags vatten som båten vanligtvis befinner sig i, sötvatten, bräcktvatten eller saltvatten, finns det olika rekommendationer. Sötvatten kräver magnesiumanoder, i bräckt vatten används aluminiumanoder och i saltvatten oftast zink. Jag vet inte riktigt om det där är överkurs för i sådana fall borde det finnas mest alumimiumanoder i båttillbehörsaffärerna där jag bor vilket knappast är fallet. Nja så enkelt är det inte kanske men man blir ju lite nyfiken på hur salterna inverkar i kemin. Det kanske jag får möjlighet att återkomma till. Avslutningsvis en bild på båt som
optimerat sin zinkarsenal men ändå har potential för att klämma dit ytterligare två anoder tror jag.
Publicerad 2024-03-08 14:00:00 i Segling,
Wow vilken seglingsbild! Askesladden är en idealisk välseglande kombibåt för hela familjen. Den fungerar som en lättrodd och kursstabil roddbåt perfekt för fisketurer med gott om plats för hela familjen. Vill du använda den som motorbåt så går
det utomordentligt fint och rekommendationerna från 1971 anger 4-7 hk. Den där tunga murklan på bilden vore intressant att byta ut mot en modern 15-20hk i stället. Stuvutrymmet under den stora förtoften är rymligt, praktiskt och låsbart.
Jo jag tackar. Och förtoften utgör som ni ser på bilden ett idealiskt soldäck. Askesladden såsom en tavla.
Publicerad 2024-03-01 14:00:00 i Allmänt,
Hallå seglarvänner visst är Saltkråkan given!? Vad har ni för mål inför 2024? Mestadels har väl seglaren en återkommande repertoar av rutter. Men några drömmar bör man ha för att piffa upp det en aning. Att utmana sig lite i okänt vatten helt enkelt.
Om det sedan inte blir verklighet gör inte så mycket. Skräckscenariot är att drömmarna består helt enkelt. Bucket list har blivit populärt. Undrar hur många som har en sådan. Och seglarens lista, hur ser den ut? Det där med bucket
list osv är väl bra men att vi hela tiden ska anamma det engelskspråkiga när det finns en svensk adekvat vokabulär är besynnerligt och larvigt. Hög tid nu att planera sommarens seglatser. En riktig nostalgitripp till Saltkråkan kan det bli!
10 år sedan senaste Stockholmstrippen, så bara där har vi en anledning. Norröra heter den på riktigt som man säger.
Tänk om man känner igen den, snickargården som familjen Melkersson hyrde. Handelsboden och bryggan där Melker ramlade i vattnet från kan man få uppleva det också så är det ju värt allt besvär. Vilka somrar de verkar ha haft under inspelningarna.
Och vilken seglingsromantik jag ger mig ut på.
Och ångbåtsbryggan. Och handelsboden. Och båthuset. Men båtsman finns väl ändå inte kvar?
Båtsman, som var en sankt bernhardshund, hette egentligen Caesar och enligt ryktet ska han ha snarkat så mycket att filmteamet hade svårt att sova om nätterna. Efter att Caesar blev rikskändis ville den forna ägaren ha tillbaka hunden och det blev en vårdnadstvist på flera veckor i tingsrätten.
Och sist men inte minst hur gick det för selen? Lille Pelle gjorde en riktig bragd när han släppte tillbaka Moses till sitt rätta element, nämligen Havet. Totalt omedveten om sitt kändisskap gled han grasciöst genom vattnet. Nöjd eller förmodligen överlycklig med att slippa
umgås med gänget på Saltkråkan. Adoptivmiljön på Saltkråkan var nog inget vidare. Man ser skräcken i selens ögon när Melker o gänget hoppar likt en indiandans omkring honom. Ja vad hade dagens djurrättsorganisationer
sagt om det där idag? En orosanmälan till socialförvaltningen förmodligen.
Publicerad 2024-02-21 13:52:43 i Allmänt,
Europa börjar här, om du kommer från sydväst.
Publicerad 2024-02-20 10:18:30 i Allmänt,
Publicerad 2024-02-18 10:00:00 i Allmänt,
Här har den lilla fiskebåten nått sin slutdestination. Ödets makter är för besynnerliga ändå. Undrar vad den har varit med om. En och annan Bachalao har nog också dragits upp på den där båten och förstått det dystra faktum att det roliga livet i havet är över. Att hamna i en gryta med havets löckerheter och några chorizzokorvar är endast det som kvarstår.
Publicerad 2024-02-16 14:00:00 i Segling,
Jo tjena, Örebro dag 5 var planen hahaha! Det där blir inte njutbar. Jag tog i lite för mycket och tvingas revidera planen. Framförallt pga Hjälmare kanal som man bara inte forcerar så där. Rekommendation om två dagar i enkel riktning gör det en aning komplicerat. Det verkar vansinnigt spännande att glida fram på Sveriges äldsta konstgjorda kanal. Men det får nog bli en annan gång när stjärnorna står rätt.
Arboga som en liten kompromiss istället? Då blir det ju i allla fall en skaplig kanal att glida på. Arboga är ett makalöst trevligt mål så det blir inga problem.
Klart man vill lägga till långsides vid den där kajen.
Antag att vi maxar seglingen upp till Västerås med drygt 12 seglingstimmar per dag. Jag planerar att sticka innan midsommar så det är ljust och fint. Jo men det ska nog fasen gå. Efter rivstarten till Västerås med 50 dist/dygn kan man lugna ned sig en aning tills det börjar närma sig hemseglats.Så här ser den nya planen ut:
- Västervik - Arkösund(50)
- Arkösund - Södertälje(50)
- Södertälje - Västerås(50)
- Västerås - Arboga(40)
- Arboga - Aspön(40)
- Aspön - Stockholm(40)
- Stockholm
- Stockholm (färja till Norröra)
- Stockholm - Nynäshamn(50)
- Nynäshamn - Oxelösund (40)
- Oxelösund - flatvarp(45)
- flatvarp - Västervik(20)
Antag att det inte helt går enligt plan och att man behöver mer tid så slänger jag in två dygn till. Tio seglingsdagar med ca 45 distans per dag är mastigt. Alltså en tur på två veckor blir det lite avrundat Förresten det där med Norröra måste jag få möjlighet att återkomma om.
Lite oklarheter angående Arbogaån och segelfri höjd råder. I Kungsör finns två broar att passera för båtar, Järnvägsbron med segelfri höjd på 2,7 meter samt Landsvägsbron med segelfri höjd på 3,8 meter. Broarna fjärrmanövreras från Kvicksundsbron och är alltså öppningsbara som tur är. Men närmar man sig Arboga så ser det ut att finnas en gångbro. Och inte nog med det, E20 skär så hänsynslöst rätt över Arbogaån och tydligen med en segelfrihöjd av ca 2,5m.
Nja jag undrar vem som seglar till Arboga egentligen? Det skulle ju vara ett riktigt udda äventyr. Men jag får nog säga som Alfred sa till Ida när det var dags att lägga ned planerna på gifteriet. Fast nu gäller det seglingsplanerna till Arboga alltså;
Det tror jag vi tar och skiter i.
Men ytterligare lite info ang det här innan vi släpper det för gott. Man kan tydligen lägga till nära E20bron;
Och för att komma in till kulturstaden Arboga är det därifrån dryga kilometern till fots,cykel eller med jollen. Så att det går men det är nog inte så vanligt att någon från tjust skärgård bestämmer sig för Arboga som mål. Men frågan måste få ett
svar. Vem seglar till Arboga? Ja det är nog de närmast sörjande i västra delen av Mälaren.
Så att Stockholmsrutten blir nu föremål för revision ännu en gång. Återkommer.
Publicerad 2024-02-09 14:00:00 i Segling,
Härligt långt ute bland skären var jag med Hydran runt 2002. Nämen dra på trissor parkerade jag i ett sälskyddsområde!? Det där blir svårt att släppa och jag får be om lov att få återkomma i ämnet. Även om det snart är preskriberat
som tur är.
Århundradets dimma mötte mig den påföljande dagen. Jag skulle hem och dimman släppte inte förrens mötet med Freden i Spårösund. Meddelst en garmin12+sjökort och min Yamaha 4 hk på tomgång tog den resan en halv dag i anspråk. Men det är fint
därute vid Lilla Utterklabben. Intressanta rev, skär och grund norröver. Logen, knallarna och sist men inte minst smällen. Upprinnelsen till det sistnämnda namnet skulle jag hemskt gärna ta del av. Undrar hur och när det small till på stenarna
där. Återkommer säkerligen i ärendet.
Hydrorna blir alltmer sällsynta. Hoppas att det finns några entusiaster som bevarar denna kulturskatt. Nedan ett foto från en som fattar värdet av en Hydra;
Publicerad 2024-02-02 14:00:00 i Segling,
För några år sedan var vi på roadtripp runt Hjälmaren. Vi stannade till vid Hjälmarekanal- och docka.
Intrycken därifrån blev svåra att skaka av sig. De har legat lite latent under några år och bubblat. Men nu börjar de blomma ut och jag skissar på att segla dit i sommar. Tar jag i för mycket nu eller är det görbart? Återkommer om någon vecka
med en planering.
Publicerad 2024-01-26 15:00:00 i Naturgeografi,
Snart ser vi gruset på marken!
Inte ljuset min bäste vän, utan gruset! Snart ser vi gruset! Är inte det ett vårtecken så säg. Grus på asfalt.
Men ljuset ska visst också vara på ingång har jag hört. Dryga 4 min mer ljus per dag i nuläget. Vi har både gruset och ljuset inkommande framöver.
Och inte nog med det, Tranan börjar ladda för hemfärd. Nja inte riktigt ännu kanske men vadå, något att se fram emot är det. Att tranan laddar upp mentalt för den långa färden hemåt menar jag. För visst är Norden tranans hem? Eller
vad tycker tranan egentligen. Kanske känner den att viloperioden i Afrika är höjdpunkten. Nja det är inte troligt. Jag drar till med en rolig historia om tranan från det glada 80-talet för att komma till ett avslut.
Vad är det för skillnad på en trana?
Svar: Den kan varken flyga.
Det där är ganska roligt faktiskt.
Jag noterar ytterligare en fastfrusen fidra. Det där sticker ut statistiskt en hel del. Ett stickprov med ett stratifierat urval ger för handen att av de fastfrusna segelbåtarna i staden utgör 20% av fidra. Det är
en cool båttyp som verkar ha coola ägare. Än så länge flyter fidran, med stöd av isen. Vindrodret är i beredskap också. Sammanfattningsvis några tidiga vårtecken som är på ingång är gruset, tranans mentala uppladdning och en sjunkande
fidra.
107 dagar till sjösättning!
Publicerad 2024-01-26 14:00:00 i Naturgeografi,
Januari, nej det ska ej vara enkelt. Det står ingenstans att det ska vara enkelt.
Tror sig vara nöjd men oj vad man bedrar sig.
Okej för att det värsta är över och ny halvlek är inledd så är det lik förbaskat ingen lätt match.
En tuff period är avklarad men ändå är det inte självklart och besynnerligt svårt att ta ut någon glädje i förskott.
I januari står levandet still.
Fåglarna flyger inte gärna
och själen
skaver mot landskapet
som en båt mot bryggan.
Snö och mörker är nog den bistra verkligheten att tampas med ett tag till. Men var är domarn? Endast en jädra domherre som sitter o glor. Va fan ska jag göra, åka skidor går inte heller.
Men även om det ljusnar lite sakta över havet nu. Det handlar om minutrar o store gud.
Sjöfågelflockar far omkring, annars är allt dött.
I januari står levandet still.
Fåglarna flyger inte gärna
och själen
skaver mot landskapet
som en båt mot bryggan.
Men va sjutton, det är vårtecken på inkommande har jag hört.
Publicerad 2024-01-19 15:42:00 i Naturgeografi,
Linne' besökte platsen och kommenterade askarna redan på den tiden. Man vill gärna veta mer om Linne's spaningar där.
Märkligt att asken mår så bra där långt ut i havet. Blåsigt brukar det vara därute och inte som vid tillfället då fotot togs ca 2m/s.
Den har använts som sjömärke redan 1640, finns det anteckningar om. Medelåldern för en ask är 200 år så den där gammelasken som har dubblat livslängden måste ha hittat den rätta källådern i stengrytet. Asken är spännande då den är sist av alla på
våren men först på hösten. Ja exakt, med löven. Och lövet jo det har 300 klyvöppningarna per kvadratmillimeter. Man tror knappt att det är sant. Kan det hänga ihop med den korta produktionsperioden? Det får bli min spaning i väntan på
Linne's. Den här lille rackaren ser man ibland i närheten av Askarna.
Apollofjärilen i gasutbytessamverkan med Asklövet.
Om ni är på Hasselö så är det värt allt besvär att vandra ut till udden och spana ut över havet och askarna.
Sist men inte minst för att återkomma till Linne's svunna tider. Asklövet var en slags bantningmedicin på 1700-talet då de lärde skrev;
"the som äro mycket fete och orörlige kunna taga tre Bladh af Ask och doppa i vin, äta thet hwar Morgon fastande så blifwa de smale och wige af sig igen"
Publicerad 2024-01-12 14:00:00 i Naturgeografi,
Ja Skansholmen var ska vi börja egentligen. Finast bland alla och bästa läget har du. Klubbhuset är något alldeles utöver det vanliga. Stil och finess i en utomordentligt vacker natur.
Minnen, minnen och minnen. Den röda hydran, blåa ifn samt den gula misilen var båtar som jag ofta angjorde där. Minns framförallt sommaren med ifn när Arvid och Kalle metade nonstop från bryggan. Samma sommar då Shakira hade en fin slagdänga. Sommaren
21 hade jag ryggproblem och var tvungen att jogga varje dag. Det gick fint att få ihop 6km även på Skansholmen. Från Öst till väst 10 gånger mitt i högsommarjuli. Endast jag på ön vid tillfället, men undrar om någon förbiseglande såg mig?
Det är inte ofta man ser sådant när man seglar förbi där. Undrar förresten om det har hänt förr? Är jag den enda som har gjort det!? Men herregud det är unikt och ett slags världsrekord ju!
Nu är det vinter och då passar det fint med en isbrytare från 30-talet som har ganska tjock is att bemästra ser det ut som. Skansholmen i bakgrunden.
Publicerad 2024-01-05 14:00:14 i Naturgeografi,
Januari ja det är inte helt enkelt. Nöjd som fanken är man över att ha passerat halvlek så att säga. En tuff period är avklarad men ändå är det inte självklart och besynnerligt svårt att ta ut någon glädje i förskott. Snö och mörker är nog den
bistra verkligheten att tampas med ett tag till. Även om det ljusnar lite sakta över havet nu. Sjöfågelflockar far omkring, annars är allt dött.
Det är oundvikligen bara att hålla med Tomas Tranströmer;
I januari står levandet still.
Fåglarna flyger inte gärna
och själen
skaver mot landskapet
som en båt mot bryggan.
Men nu hänger vi inte läpp längre. Upp med hakan och garden så blickar vi framåt! Tjooooosan! Den här tiden är som gjord för att skissa upp lite planer kring projekt och kommande turer! tjoooooo!!!!!!
Publicerad 2023-12-29 14:00:00 i Segling,
Publicerad 2023-12-23 15:37:38 i Naturgeografi,
Se hur klen den är, decembersolen. Knappt vill strålarna nå fram och avslöja hur risiga vi är. Låt oss för guds skull vara ett tag till. Likt björnen i dess idé. Men snart pockar det på och båtarna tripp, trall, trull ska ut bland kobbar, rev, skär
och krusningar.
En trailerbar Beneteau 21 eller en Fidra? Ja det är frågan det. Eller svar på frågan om lämplig nedstegsbåt när det blir dags. Jag gillar båda fastän skillnaden är enorm.
Publicerad 2023-12-22 14:00:00 i Naturgeografi,
Publicerad 2023-12-15 14:00:00 i Naturgeografi,
Publicerad 2023-12-08 14:00:00 i Naturgeografi,
Ljuset är så vackert i skärgården. Det finns ingenstans som man kan få så mycket inspiration som i skärgården. Här händer liksom ingenting. Se hur kvällshimlens purpurrosa nyans slår mot klipphällens karga gråa sten. Samtidigt som tallarnas toppar sprakar av grönt ursinne. Det kan du aldrig fånga i en tavla. Du kan försöka, men det blir aldrig lika vackert som tavlan inombords. Vet du vilket som är världens vackraste konstverk? Skärgården. Skärgården självt, här händer
ingenting.#grotesco
Publicerad 2023-12-01 14:00:00 i Kulturhistoria,
Publicerad 2023-11-25 19:47:33 i Segelbåtsfix,
Publicerad 2023-11-24 14:00:00 i Segling,
Publicerad 2023-11-17 14:00:00 i Segling,
